byter blogg! det ni! ni som har catlandadressen sparad, den är redirectad men annars;

http://nixa.catland.se
eller;
http://syndaskrynkel.blogspot.com

Man kan inte alltid vara prinsessan, ibland passar det bättre med den elaka styvmodern.

uppe med tuppen idag. dvs, igår gick jag inte och lade mig. eller, det gjorde jag visst. somnade dock aldrig. var vaken natten ut, med hela livet snurrandes innanför pannbenet. känner mig fortfarande yr. har en klibbig nostalgisk känsla som inte är helt angenäm... men vad är väl angenämt nuförtiden? antagligen ingenting.

tänker att "vi hade iaf tur med vädret" inte är en sanning, spanar ut på helt seriöst en meter blötsnö. kan inte gå ut. kan inte vara inne. sitter fast i skogen, gömmer mig för omvärlden, leker luke skywalker. undrar när min doktor skall ringa. undra vad för medicin jag får nästa gång? antagligen inget roligt eller något som hjälper. typ opium. skulle ju dock stå lite i kontrast till concertan så är väl lika bra som det är.

idag kan jag inte undgå och mata undan känslorna.
känner mig typ såhär;

100år gammal.
100kilo tung.
bitter.
röksugen, the irony. ( ni utvalda vet, ni andra om ni nu finns fuck off)

är rädd för framtiden. vill vara typ sju år igen. då var jag iofs också tjock. och mobbad. men förutom det var allting bra. tiden kändes oändlig. nu känns det som att all värdefull tid bara rusar iväg till ingenstans. vill skrika stop och trycka på paus men den sortens reaktion utlöser bara ett ännu snabbare tempo. dante, stagnelius, strindberg, i feel you. groove on....

peace out och dö.

ja alltså om ni vill köpa saker åt mig så är det helt okej!
dock har jag hälften av det på bilden så fråga först, haha...

tänkte göra som alla häftiga modebloggare, ett kollage för hur jag kommer se ut i vår!

Känner en helt ny känsla när jag vet att att sverige vann curling på damsidan. känns bisarrt, att jag vet. men mitt intresse slutar ungefär där. när jag var liten var jag stundom sjukligt besatt av slalom, att det lades på tid när man missar en grind (heter det så?). konstaterade idag, att det inte var min grej. byggis är dock ett hysteriskt smeknamn.

istället kommer här en lista. helt orelaterad.

1. spets
2. päls
3. djur, helst med päls
4. pärlor
5. exoskelett (en favorit i repris)
6. "en stenhård prövning i lejonens kula"

när jag blir stor vill jag bo i en kula. företrädelsevis en jordkula. generationen i jordkulorna. älskart.
nej, såklart inte. kan ha en på mitt gods ägor.

Slumrade till en stund på soffan. drömde om katthuvuden. efteråt en dröm jag drömt återkommande sedan jag var riktigt liten, men den är hemlig, den törs jag inte prata om. inte än.
har under se senaste månaderna hakat upp mig på min barndom.
hakat upp mig på att avståndet mellan då och nu hela tiden växer.
att alla avstånd växer.
tycker inte om när man känner sina tankar fysiskt.
tycker inte om när kötter när anden istället för att anden när köttet.
tycker inte om min viktökning på typ 100kg.
tycker inte om en hel rad med saker.

jag saknar....
allt.

okej?

jag har allt, men saknar mer.
mer mer mer.

tänker att allt består av kött. försöker klamra mig fast vid tanken men fastnar någonstans halvvägs. ibland vill jag bara skratta. sen undrar jag vad som är på riktigt.

antagligen ingenting.

jag hoppas att det är så. att allt i slutändan blir bra.

Ett enskilt rum på sabbatsberg, en av mina favoritlåtar, har på senare tid fått en ny innebörd.
lyssnar om och om igen. gör lika ont varje gång.

längtar bort, typ till ett paralellt universum där saker är "likadant fast annorlunda".

hjärnan snurrar sönder.
fåglar låter.

Jag sitter hopplöst hjälplös vid din sida
men känner tjusningen som döden har.
Ett paradis där ingen människa lider
jag är ej rädd att följa, men min ungdom - får mig att bli kvar

jag anar ugglor i mossen. det är helt klart något lurt på gång och något det tigs om. dessutom misstänker jag starkt att det denna gången inte är min sedvanliga paranoia som spelar mig ett spratt. hemlighetsmakeri är en lek jag är bra på. aja... antar att om jag håller mig i skinnet ett tag till så kanske det visar sig vad det egentligen är som försiggår.

drömde dessutom underligt inatt.
drömde att ilo kunde prata och att jag var en man, panisk rädd för simbassänger.
en väns styvfarrenoverade huset, nyblonderad.
jag gick flera mil barfota, för att sedan bli uppplockad av en person jag insåg var jag själv, i en svart amazon.
vaknade med kameradschaft ringandes i huvudet.

vet inte alls vad det skall betyda. har iof haft kameradschaft på hjärnan i flera veckor nu.
plingeling

snart bär det ju av också. snart börjar resan till.. uhm. melonia?
nej så var det ju inte. karlstad hette det ju. men det ligger kanske nära?

varken Kristus eller swastikor men likväl;

här i huset där jag råkar befinna sig så står det godis framme men man får inte äta av det.
här i huset står en crosstrainer framme men man får inte träna på den.

logiken?

nej, just det.

argh.... svarta fåglar.

imorgon skall jag återigen bege mig ut på resa till om inte mörkaste så iaf det mörka värmland. lite resfeber. tåg är alltid en utmaning. fast sist så gick det ju bra så varför skulle det inte göra det denna gången? jag vet inte. jag har ingen som helst aning eller några belägg till varför saker skulle gå åt helvete men känns väl som att man lika gärna kan befara det värsta så kommer lättnaden sen. och det är alltså själva resan jag svammlar om. jag vet att när jag kommer fram så kommer det vara lugnt och tryggt och fint. det ser jag fram emot.

sitter nu med som vanligt viktrelaterad ångest. en enorm ångest infann sig för några år sedan när jag passerade den magiska gränsen och gick över 60. nu kan jag ju tillägga att det nog inte var så farligt med tanke på att jag nu lyckats lägga till med ytterligare tio kilo och det känns ju inte direkt gött inför beach 10, kanske i texas då. fyfan.

nej det blir nog till att leva på nutrilett, fil och knäckebröd för ett tag framöver.... 

varför jag inte sover nu har jag ingen aning om, jag borde ju. 8 theralen och 3 lergigan. 

har tagit semester från allt och gömmer mig någonstans i de värmländska skogarna och jag trivs, så bra.
tusen fjärilar i magen fast samtidigt ett betryggande lugn utan annalkande storm.
tror att jag faktiskt har gjort rätt nu.  
tror att jag hittat en bit som faktiskt passar i mitt kantiga pussel. ångesten är förvånansvärt långt borta och framtiden känns inte riktigt lika skrämmande. 

i rummet bredvid ligger en underbar människa och stilnoctsussar.
min underbara människa.

lite trasiga och knasiga, det är vår refräng.

vaken för sent. för sen med allt. tjoho! ingen positiv attityd här. orkar inte ens låtsas idag. längtar tillbaka till passiva sängliggande "sjukdomsdagar" även om jag inte vill kalla det så utan mer kanske... ett annat stadie. egentligen mycket mer vad det handlar om. min personlighet är densamma. tiden rinner iväg just nu.

känner mig upprorisk. en cigarett och en flaska smirnoff vore inte fel. får nog göra lite tonårsrevolt i form av att ta på mig skinnjacka och köpa mig en folköl, känns ju lite ovärt att släppa kontrollen helt. göra det, the städad way.
åh... ful svengelska, i love you.

imorgon, eller ja egentligen senare i dag framåt förmiddagen skall jag baka lussekatter. det blir nog gott.

den sjuttonde skall jg träffa en läkare. då ska jag gnälla om livet och se om något händer. pallar inte vara vuxen längre. behöver en paus.

vill bli omhändertagen och lyssna på current, för alltid. undra när det inträffar.

sitter ute i skogen hos mina föräldrar. som vanligt på gnälligt humör med för mycket mat i magen. i mitt huvud, svarta fåglar. känner mig mer eller mindre avdomnad, hörselskadad och muskelryckig. det är bra, snart kommer jag sluta ha lite fjantig lyxångest och istället ha någon slags cp-skada. underbart.

-ÄRU CP PÅ RIKTIGT ELLE?!

fördriver tiden med gamla godingar på spotify. har väl egentligen inget vettigt att skriva eftersom jag inte gjort någt alls de senaste dagarna. veckorna.... ja. skolkat som ett kioskmongo, varit allmän pinsam och moraliskt tvivelaktig. men det är ju alldeles för hemligt och dessutom inte ens spännande nog att avslöja här.

vart på fest i helgen, bettan fyllde år och det firades med en... orgie. mimmi kom ner igen och det var fint, saknat henne massor. såklart var också askel där. <3 och bettan och sara skall ha guld och gröna skogar för att ha hostat  (på häftig medie-svengelska) en av århundradets bästa fester. allt var så sjukt cp och bra på samma gång.  hur jag fick en julgran i kraniet någonstans vid pannloben har jag ingen aning men jag HATAR alla GRÖNA granar. 

idag, så...  jag vet inte. sovit någon slags sömn. sitter och funderar på om jag skall orka duscha, eller orka gå och handla mat. men jag orkar nog ingenting som vanligt så får sitta skabbig och sugen på föda vid datorn istället och droga musik.
funderar på att åka någonstans långt bort, as usual. så säger jag alltid. men känner verkligen inte för att vara hemma. vädret, staden, livet, jag. trött på det.
vill se vad som händer någon annanstans. det kanske inte är sådär superspännande men skulle kanske ge ett nytt perspektiv. packa väskan och... ja vad fan då? UPPLEVA?! HAH!
troligen inte. kan sitta hemma
med
mina
radbyten istället.

dricker tjugo koppar te och minns någonstans i bakhuvudet hur många kalorier det är i en sked honung... hur många skedar har jag i en kopp? syndigt många. america-size på beachen 10, älskart... undrar vad tiotalet kommer föra med sig? antagligen inte alls lika många lustigheter som 1910-talet, men förhoppningsvis något åt det hållet... jag hoppas på så mycket.  angstar över ingenting och känner mig kluven. eftersom allt följer standardmallen så finns det inte bara ett sätt att göra saker på nu. önskar jag KUNDE vara lite mindre passivoch kasta mig ut och bara tänka att "det löser sig".
istället sitter jag och älskar, hatar, ältar, analyserar och... kreverar. eller iaf ruttnar sönder sakta inifrån.