Don't Fear The Reaper.

sitter ute i skogen hos mina föräldrar. som vanligt på gnälligt humör med för mycket mat i magen. i mitt huvud, svarta fåglar. känner mig mer eller mindre avdomnad, hörselskadad och muskelryckig. det är bra, snart kommer jag sluta ha lite fjantig lyxångest och istället ha någon slags cp-skada. underbart.

-ÄRU CP PÅ RIKTIGT ELLE?!

fördriver tiden med gamla godingar på spotify. har väl egentligen inget vettigt att skriva eftersom jag inte gjort någt alls de senaste dagarna. veckorna.... ja. skolkat som ett kioskmongo, varit allmän pinsam och moraliskt tvivelaktig. men det är ju alldeles för hemligt och dessutom inte ens spännande nog att avslöja här.


Kommentarer

Tycker du något?

Namn:
Glöm mig inte?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Åsikt:

Trackback
RSS 2.0