känner mig svår, obstinat och pubertal. kanske för att jag sitter ute i skogen, vid datorn, i mitt föräldrahem.

här är det lugnt och skönt och tiden står still. jag går runt i myskläder och pysslar i trädgården och lägger mig tidigt och sover, typ. men jag saknar lite tempo. jag saknar lite sena kvällar, jag saknar gatlyktor och asfalt under fötterna. jag saknar människor man inte kan umgås med utan att dricka trots att jag vanligen är så trött på alla dessa tomma människor.
och så saknar jag såklart alla de självklara, essen i kortleken.

när jag får lite pengar på mitt konto tror jag att jag skall färga håret, köpa en klänning och sedan bege mig någonstans. sliskigt rödvin eller gin, jag saknar dig. öl, jag saknar dig. depraverat leverne, jag saknar dig.

DödsKalle är utomlands i ärans och hjältarnas land, honom saknar jag nog faktiskt mest. fick ett mystiskt sms som förtäljde att en dyrt present väntar mig. det är bra. jag gillar presenter. jag gillar presenter, klänningar och söta djur.