Vintern Rasat Ut

nu verkar det onekligen som att det är vår. det är smärtsamt att vistas utomhus utan solglasögon och jag känner  att solen redan börjat tära på min hud. ett halvår i mörker har förflutit och jag har överlevt utan solljus, främst på blodpudding, som en annan gammal ruggig vampyr. men visst är det skönt, även om övergången alltid är lika dramatisk. bara att förbereda sig med med solskyddskräm, paraply och de mörkaste solglasögon som finns tillgängliga på marknaden.

i och med våren så känns det även som att turen vänder lite och att hela framtiden ljusnar. gäller att passa på att njuta innan det blir för varmt och kvalmigt och skinnet börjar flagna och falla av tills lidandet når den nivån att man börjar längta så mycket efter mörkret och kylan igen att man överväger att krypa in och lura i en kista tills det värsta passerat.

Dona Eis Requiem

jag är fattig och utarmad. funderar på att bege mig in på brottets bana. du vet, cold kicking with the gangsta rap. eller köpa en trisslott för mina sista pengar, alternativt börja köpa ut ciggaretter, snus och folköl till minderåriga för en absurd ränta. inte för att det inte redan hänt... eller så. *host*

ligger efter med det mesta, dygnet, skolarbeten. känns som att det mesta laggar just nu. våren försvann ju och ersattes av snöstorm, vilket iofs gör att fågelbajset på min balkong inte syns längre.

har även lagt mig till med ytterst dåliga vanor, att köpa choklad, bröd och ost, ofta.
inte direkt främjande inför beachen 09 där inte. ehe...
 
men nog med gnäll, för att se lite ljus i framtiden så är en resa till berlin på planeringsstadiet. det är säkert något som att kommer att lätta upp stämmningen betydligt.  


När smittans yngel väller upp ur kärren.

sitter nu i skolan, låtsas arbeta med en budget för en påhittad familj bestående av minst en vuxen och minst ett barn. det känns ju meningsfullt. nej, det vore roligare med lite spontan dans och vårsol. det känns ute att vårsolen hägrar någonstans där bakom molntäcket, retligt.
skall någon dag försöka samla mod att gå till NO-salarna och låna ett skelett och annat otäckt, om man nu hittar någon levande där borta.
utöver studiofotgraferingen så har stressen över projektarbetet har redan börjat, det känns inte riktigt okej.
är dessutom upprörd över att min kamera muckar med extrablixten och objektivet med den götta vidvinkeln. lite frustrerande, får lösa det på något sätt. våld, vilja och vaselin eller magisk touch. 

känner att det är dags att få något gjort, att göra något som leder till något konkret. hur lätt det nu är. vet inte riktigt vad inspirationen och motivationen till det skall uppstå ur. sperma och mensblod? smuts och avföring? troligen inte. påtal om livsbringande vätskor så känner jag att jag inte riktigt är vid mina sunda vätskor. troligen beror det på sömnbrist, men det känns inte riktigt som att jag har tid att sova, även om jag inte gör något annat. 

en meningsfull existens är en hägring vid horisonten men jag tror att jag anar konturer.
inatt drömde jag om rymden, djuphavsfiskar och att jag körde bil på krokiga landsvägar med min whitetrash hustru i rökandes bredvid mig  och en schäfer som dreglade i baksätet. jag strök mig hela tiden stressat över skäggstubben och trampade hårdare på gasen och kikade oroligt i backspegeln som att något skulle ha varit efter oss, men min hustru sade torrt, om och om igen att  "det gör ingenting gubben, jag tror mårran har tagit dom".

NEJ!
jag vill flytta till norrland och läsa historia och genuskunskap, får väl se hur det går med det. jag har hört att enstaka kurser hur lockande det än kan verka alltid leder i fördärvet.


RSS 2.0